.

Jag skulle ljuga om jag sa att det här inte varit en jobbig dag. Så mycket tårar jag har haft ner för mina kinder tror jag räcker för hela året. Mina jobbarkompisar är dem bästa, så är det bara. Jag är så van att se dem och prata med dem varje dag och för stunden kändes det hopplöst att jag inte ska göra det varje dag längre. Mycket känslor har det varit idag, och jag tycker egentligen jag är lite mesig med tanke på att jag bara flyttar 50min bort och kommer komma hem titt som tätt. Men känslor kan man inte kontrolera. Sen kommer min bästa vän inspringandes till flygplatsen innan planet går och ger mig en present. Räckte med att jag såg henne så forsade det ner. Hon hade en fin dikt och mitt favvogodis (lakrits) och lite smått och gott med sig. Min bästa. Tror jag får låsa fast henne i min lägenhet här så jag får henne att flytta hit! :) Missförstå mig rätt. Jag är exalterad över detta! Men det vore ju konstigt om jag inte kände såhär heller! Nu sprängs mitt huvud så ska lägga mig och sova och ta tag i eländet här hemma imorgon! Godnatt. :)