.

jag hatar att förlora. det är det som gnager inom mig. motståndet eller själva matchen bryr jag mig egentligen inte om även om jag lurade mig själv det. Som om man leder med 5-0 i halvlek, och ändå så förlorar man med 6-5. jag skiter i om det är ett bottenlag eller ett topplag. jag skiter i om domaren var dålig. jag skiter i om man var nära. det är jobbigt att tänka att man kunde varit bättre, att man kunde tagit i liiiite mer. man lägger sig ner, och tittar sedan upp ser när de tar emot priset. i tanken har man att nästa år, i nästa final ska man vinna. men det gör inte jag. jag har redan börjat spela en ny. men för att man ska göra sitt bästa behöver man släppa förlusten för att kunna fokusera helt och sikta på seger. som sagt, vad jag spelade för spelade ingen roll, det är bara det gnagandet inom mig som ständigt påminner mig om att jag förlorade.